wiii

Jag befinner mig mitt ute i skogen, och här kommer jag att vara de närmaste 10 veckorna. Andra bofasta är några forskare, ett gäng hönor, två katter och 15 dovhjortar. Idag har vi gått igenom litegrann om vad jag ska göra och jag har fått bo in mig i en liten söt stuga som tyvärr saknar isolering och element. Men förutom det mycket mysig!
Allt verkar bra och jag trar att vistelsen här kommer att bli helt otrolig, det finns så mycket att lära så att jag inte vet var jag ska börja. Morgondagens första uppdrag: agera ny social individ för hjortarna. Dvs stå i ett hörn av inhägnaden med en hjort i taget där inne och se hur fort de går fram till mig. Går det lika fort för alla? Om inte, kan man spåra samma försiktighet i andra sammanhang, och därmed skönja en personlighet? Frågor som man förhoppningsvis kommer att kunna svara på längre fram. Sjukt intressant!

Nu ska jag ringa min söta pojkvän och grisvakt och se hur det är med honom och marsvinen. Tur att man är hemma på helgerna i alla fall, jag saknar honom redan!

Imorgon flyttar vi! Och ja, jag skriver vi utan att tycka att det är obehagligt. Det känns ju bara bra att vara vi med J.

Idag hämtade vi nycklarna till den nya lägenheten och inspekterade varje skrymsle och vrå för att att se att den var okej. Ett av sovrummet får vi fixat av målare, det andra får vi måla om själva, men får betalt för material. Sweet!
När vi kom in i trappen besannades dock mina värsta farhågor i form av barncyklar under trappan och barnteckningar på dörrarna. Barn! Yuck!

Om mindre än 24 timmar är jag alltså sambo...

Han äter hö! Tänk att man kan bli så glad för något så lite! Nonchalant positionerad ovanpå en kylklamp ligger det lilla livet och tuggar hö som om han aldrig matvägrat och tvingats vårdas på sjukhus i sitt liv.

Försök inte lura ut mig i veckan, jag ska stanna hemma och vaka. Men ni får gärna komma hit!

Efter en natt hos veterinären med intensivvård ska lille Kummin nu få komma hem. Han mår tydligen bättre efter att ha fått mediciner för att höja aptiten, ta bort illamåendet och förhindra gasbildning (trumsjuka). Om han är pigg när han kommer hem ska han få bo ihop med Curry igen, för jag tror på den psykiska läkningen som går mycket fortare om han är med sin fluffiga kompis. Igår när J och jag lämnat Kummin hos veterinären bröt jag ihop totalt och bara grät och grät. Veterinären var inte så hoppfull och jag var övertygad om att Kummin skulle dö. Curry tröstade med sina mysiga pip när jag kom hem och han satt till och med fint i sängen en stund och gosade.

Det finns inget värre än när ens djur är sjuka! Men nu har i alla fall Kummin fått en chans till och jag ska göra allt för att han ska fortsätta återhämta sig hemma. Som tur är står bara flyttpackning och plugg på schemat nästa vecka så jag kan vara hemma-marsvinsmamma dygnet runt.

Nu är jag hemma med sjukt marsvin. Kummins kastrering gick bra men han har sedan dess vägrat äta så jag har varit tvungen att stödmata honom ca 4 gånger om dagen. Mest ligger han ihoprullad till en liten boll och sover. Det känns så konstigt tyst här utan marsvin som tjuter efter mat eller springer omkring och pratar med varandra. De får ju inte vara tillsammans nu utan sitter i varsin bur och tjurar. Curry protesterar genom att kissa på golvet i stället för i toaletten och Kummin är mest bara läskigt tyst. Var är den pratglada lilla plutten nånstans? Han måste klara sig!

Jag funderar på att låta kvällen bli veckans godiskväll eftersom jag är så uttråkad. Skulle ut och springa men vädret satte alla krafter emot den idén genom att låta det ösregna hela dagen. När det nu äntligen är uppehåll borde jag ta tillfället i akt och besöka godisaffären. Vem vet när nästa tillfälle ges?!

Dagens roligaste: Åsas upphittade sköldpadda lade plötsligt och lite otippat fyra ägg och nu bygger Åsa en sköldpaddsäggskuvös. 65-120 dagar ska de ligga där och sedan kläckas till små sköldisbebisar. Galet.

Lyckligtvis avhåller sig mina marsvin ifrån att föröka sig och fortsätta istället tjafsa om vem det egentligen är som bestämmer. Fortfarande verkar Curry vara ledande trots Kummins ständiga ansträngningar. Jag har redan konstaterat det faktum att även hos marsvin verkar det vara så att den som bråkar minst är den som bestämmer. Likadant som hos hundar alltså. Är man säker på sin roll behöver man helt enkelt inte bevisa den. Något som enligt mina erfarenheter även kan praktiseras på människor. Kummin är därför - likt mänskliga tonåringar - övertygad om sin storhet och villig att skryta om den för alla i sin närhet.

Godisdags!

Fältarbetet bestod i att fånga in och märka dovhjortskalvar under två veckor. Där ingick även pejling av GPS-halsband, kartläsning, beteendeobservationer och en massa annat. Det var sjukt intressant och jag har inte lärt mig så mycket på länge. Längtar nu ännu mer till höstens forskningsarbete!

Dovkalven Gun sover i min famn

Kalven Gun blev övergiven av sin mamma och fick nappflaskmatas av oss. Hon tyckte om att sova i famnen i en gosig tröja med klarade sig tyvärr bara en vecka innan hon dog pga kraftig feber växlat med nedkylning. Antagligen var hon mycket sjuk redan när vi hittade henne. Vi gjorde allt vi kunde, och jag sov i stallet med henne innanför tröjan sista natten för att försöka värma henne. Vila i frid Gun!

När jag kom hem och tröstade mig med mina söta marsvin märkte jag att lilla pyret Kummin plötsligt blivit tonåring och muckar gräl med Curry mest hela tiden. Dessutom kissar han på de mest märkliga ställen och uppför sig allmänt illa. Kastreringen som jag tänkte skjuta till om ett par månader kändes plötsligt mindre avslägsen och efter ett samtal med veterinär är tid bokad till om två veckor. Det känns väldigt jobbigt med ett kirurgiskt ingrepp och jag hoppas verkligen att det går bra. Tyvärr är det dock nödvändigt om jag sedan ska kunna skaffa honor och de ska kunna leva i flock. Om Kummin dessutom bråkar så mycket med timida Curry så lär han inte senare kunna gå med någon annan hane heller. Inget val, alltså.

Tack för alla fina kommentarer och lyckönskningar för lägenheten! Det känns helt underbart att äntligen få flytta och inte skrämmande alls att bli sambo, bara bra. Som det ska vara, med andra ord. Gårdagen spenderades på IKEA, med att välja ut alldeles för mycket möbler. Galet mycket pengar blev det, men inte med tanke på vad vi faktiskt får för dem. Ett helt nytt hem, eftersom de enda möbler vi ägde innan var säng, några hyllor och ett skrivbord. Crazy!

Idag har det varit en riktig fixardag. Rummet är städat, marsvinen tvättade och deras bur rengjord. De små nybadade svinen ligger däckade på sidan och sover efter den hemska persen. Ibland måste man bara bada, hur jobbigt det än är! Och nu är de i alla fall midsommarfina.

Det blev visst fest här på midsommar trots allt. Jag tror att det blir mysigt, det är bara några de sötaste vännerna som kommer. Sill och öl är inköpt och imorgon ska jag försöka hitta plasttallrikar och bestick. Orka diska liksom.

En kompis som jag inte träffat på evigheters evighet är på väg hit och nu väntar spontan middag och förhoppningsvis vin. Sweet!

Wiii! Kontraktet är skrivet och de gamla lägenheterna uppsagda. Bara två veckors dubbelhyra blev det - perfekt! Om en och en halv månad är jag sambo och bor lagligt med pojkvän och grisar i en jättelägenhet. Underbart!

Idag skriver J och jag kontrakt på en lägenhet. En trea på 64 kvadrat med helkaklat badrum och bara en station från universitetet. Kan det bli bättre? Var och tittade på den igår och blev alldeles lägenhetshög efteråt. Den är så fin, och så stor! J har i princip inga möbler och jag har inte mycket mer, så det får nog bli en tripp till IKEA. Just nu sitter jag och nojar för att något ska bli fel med kontraktsskrivningen, säkert kommer de att anmärka på att mina poäng inte kommit in i Ladoc, eller att J bott för kort tid i sin lägenhet. Snälla, låt det bara funka! Låt oss för en gångs skull ha lite flyt!

Jag som tänkte mig en semester med pojkvän och marsvin hos föräldrarna i Skåne fick se mina planer gå upp i rök efter att ha tagit en titt på SJs hemsida. För att få åka med X2000 fick man betala ca 800-1200:-, jämfört med 450:- om man vill flyga med Malmö Aviation. Att åka tåget som tar 4½ timme är alltså dubbelt så dyrt som att flyga ner på 1 timme. Flyga med marsvinen vill jag inte utsätta de små stackarna för så alltså blir det till att stanna hemma. Jag som trodde att Statens Järnvägar innebar att de på något sätt var ägda av staten och alltså som det miljövänliga alternativet borde subventioneras, men tji fick jag. Att spy ut giftiga och miljöfarliga flygbränsleavgaser är tydligen det alternativet som Sverige vill att vi ska välja. För jag antar att de annars hade skattat sönder flyget och gett överskottet åt tågtrafiken?

För övrigt läste jag om två marsvin som dött av överhettning i veckan i en vanlig lägenhet och började genast oroa mig för mina små grisar. De ligger och myser bredvid sin frysta vattenflaska och verkar må relativt bra, men det blir nog till att klippa sommarfrisyr på Curry för säkerhets skull.

Snart drar jag till Danmark och hälsar på min bror och blivande svägerska (helt galet ord). Ska bli kul att se deras nypimpade lägenhet och visa att jag faktiskt fick VG i Danska (För myyyycket länge sedan.... pölse?).

Tentan är gjord och jag är fri! Välkommen sommaren!

Idag har jag pluggat duktigt nästan hela dagen. Inte nog för tentan, men vem orkar när riktiga livet knackar på? Nu känns det i alla fall plötsligt mycket bättre, hoppas att det fortsätter så. Jag måste bara få höra 10 gånger om dagen att den känslan är rätt.

Just nu längtar jag till sommarlov och lediga dagar. Eller helt enkelt dagar då man hinner göra allt som man skjutit på. Jag vill starta företag och komma ikapp med arbeten. Vill känna att jag efter sommaren kan koncentrera mig helt och hållet på forskarpraktiken och inte ha en massa saker släpande efter.

Och så vill jag bli sambo. Vill flytta och börja en ny period i livet. Det känns i alla fall helt rätt.

Dagens soundtrack: Buses and Trains - Bachelor Girl
I walked under a bus, got hit by a train, keep falling in love, which is kind of the same. I´ve sunk out at sea, crashed my car, gone insane. And it felt so good, I wanna do it again.

*senare*
Jag är berusad på en öl och känner för att dricka mer. Hade jag inte lovat bort mig till en hund i morgon hade jag snart krälat runt på golvet.
Salt gurkan gjorde inte underverk för magen och nu har jag knip. Lyckligtvis är det sedan länge dags att sova och sluta plåga marsvinen med min alldeles för högljudda musik.
Natti

Efter mat, en halv burk saltgurka (ja, jag åt spadet också), en skål banan med chokladsås, macadamianötter och en öl är jag ändå inte nöjd. Är hungrig, nej sugen. Vad är det med mig?

Freestylekursen var tyvärr en stor besvikelse. Ville jag höra någon prata om hur man kan dominera sin hund gick jag till Bruks. Ändrade mycket snabbt uppfattning om Hundens Hus. Varför är det så ofta mycket snack och lite hockey vad gäller hundträning?! Att använda mjuka metoder låter så fint i teorin men om man i verkligheten tar tag i och dominerar sin hund borde man nog börja fundera. Alla kan tappa tålamodet, det vet verkligen jag med mitt latinamerikanska temperament. Men skillnaden är stor mellan att tappa humöret och någon gång ryta till och att metodiskt säga till på skarpen och till och med fysiskt disciplinera. Varför är hundvärlden så efter?! Läs en kurs i etologi, prata med en modern etolog, läs en forskningsrapport. Ta reda på fakta innan du misshandlar din hund. Eller ditt barn, för den delen. 

Annars har veckan fyllts av gråtmilda stunder i alla dess former. Vad gör man med information som man någonstans önskar att man inte visste, önskar inte var sann? Visst ska man vara ärlig men just nu önskar jag att jag var lika lyckligt ovetande som förra veckan. För ett halvår sedan hade det skadat x mer än mig, nu skadar det mig mer än x. (som ni säkert läser ut av min kryptiska formulering är detta inget jag vill prata om vid tillfälle, bara skriva av mig. Tack)

Kvällens soundtrack: Eternal flame - the Bangles
http://www.youtube.com/watch?v=Sxf6Xd75yUo

(love hurts)

Ingen lägenhet blev det denna gången heller. Och nu verkar marknaden tillfälligt ligga nere. Jag som verkligen verkligen verkligen vill flytta! Det känns riktigt tråkigt att inte bo med J, jag vill ju bara vara med honom hela tiden. Men skam den som ger sig! Någon gång ska det väl bli vår tur. Huvudsaken är ju faktiskt att vi vill bo ihop!

Morgonens dugga gick riktigt bra och jag är imponerad över att jag lyckades lära in alla de där preparaten på en dag. Nu är det tänkt att jag ska förbereda en redovisning till på måndag men det går lite trögt. Valde i alla fall bort att försöka mig på att plugga i en park eftersom jag vet hur det brukar gå. I stället har jag handlat en massa goda grönsaker för att döva mitt sötsug och kämpar på för fullt med sockeravvänjningen.
I morgon väntar Freestyleutbildning (Freestyle = en sorts dansande med hund, som egentligen går ut på mycket avancerad lydnad till musik och på ett roligt vis för både hund och människa) på Hundens Hus med min söta lånehund Misty, det ser jag verkligen fram emot! Snart kommer jag alltså även vara diplomerad freestyleinstruktör och ha ännu en utbildning på meritlistan. Det känns bra, hoppas att mina kunder tycker det också!

Först väntar dock redovisningen. Lika bra att börja.

Den förra lägenheten sket sig med en ködag men nu står vi än en gång först i kön på en trea som går ut i morgon. Alla som läser det här får hålla tummarna för oss tills i morgon klockan 10.00!

Den närmaste veckan kommer att bestå av plugg, plugg och åter plugg. Förvänta er ingen kontakt förrän efter den 5:e juni! Nu ska jag begrava mig i preparat.

En jävla ködag. Så mycket skiljde det mellan oss och den som fick lägenheten. Jag ska gå och bajsa i deras trapp när de har flyttat in. Det verkar helt enkelt inte vara meningen att vi ska flytta ihop. Skit!

Fast i skogen hela förra veckan och efter helgen bär det av igen. Jag vill inte! Kanske om jag hade lite mindre att göra, men de närmaste 10 dagarna ska jag hinna med tre dagar i fält, en dugga, en redovisning, en tvådagars utbildning i freestyle och en tenta. Sen är det i alla fall sommarlov, men eftersom det redan är gansk fullbokat ska jag inte bestämma nånting annat mer än att ta det lugnt.

Än så länge står J och jag etta på en lägenhet som ligger ute till måndag morgon. Vågar man hoppas på sådan tur att man får den? Det skulle definitivt hjälpa mitt humör. Men antagligen kommer något pucko som vanligt med 1800 ködagar och nappar åt sig den mitt framför näsan på oss sista dagen.

Ga. Nu ska jag sova.

Ga! Jag behöver vara ledig så jag hinner starta ett företag! Nu börjar folk seriöst höra av sig och undra när de kan gå kurs, hur ska detta gå? Och vem har registrerat MITT företagsnamn på .se?

Kvällen avslutades i alla fall med en film och godis. Det behövde jag. Martina Haag föll för svinet som finns i alla filmer och när jag precis tänkte för mig själv att jag skulle vilja se i alla fall en film utan honom så hände något. Martina spottade i nävarna och kom på en hämnd à la Sara. För er som inte känner Sara så är hon hämndernas mästare och jag tror att till och med hon hade blivit avundsjuk. Bra för Martina Haag, bra för mig.

Marsvinen är på födosök och jag undrar om det börjar bli dags för kvällsmat för de små liven. Det gäller att man matchar det med egna läggdagstider för att förlänga deras sömn så länge som möjligt. Ljudet av hungriga små svin är inget jag önskar någon att vakna till, särskilt inte Kummins förpubertala, genomträngande busvisslingar.

Morgondagen bjuder på 100-årskalas för hundstallet i Åkeshov. Jag ser fram emot en dag av Yorkshireparad och freestyluppvisning. Nu skulle man haft visitkort att dela ut!