wiii

Jag tror att det är något som lever i min mage. Med ojämna mellanrum är det som om någonting börjar gnaga på den inifrån och det gör så inihelvete ont. Sedan i fredags har det varit såhär. Jag har väntat ut det och skyllt på magkatarr men det känns snarare som de där amöborna jag fick i Ecuador för evigheter sedan. Nu är i alla fall läkartid bokad och jag är ärligt talat lite orolig för vad de kommer att hitta. Håll tummarna för mig i eftermiddag.

Oskar har verkligen tagit över våra liv med hull och hår. Han är som en stor, studsande boll av hår, tänder och klor som vill vara med, busa och brottas dygnet runt. Han har tytt sig till mig så mycket att Janne knappt kan vara själv med honom, igår kissade han på hallmattan när jag gått trots att han varit helt rumsren annars.
De här sista dagarna har det gått bakåt till skillnad från de första då han gjorde enorma framsteg. Han har börjat vakta så smått, blivit lite nojjigare utomhus och börjat humpa oss när vi sitter i soffan. Det känns lite som att nu när han äntligen får leva i en flock i ett schysst hem så kommer alla de där unghundsbeteendena fram som undertrycktes i hans förra "hem". Spökålder blandat med sexuell mognad blandat med överskottsenergi, separationsångest och ett stort behov av närhet. Det blir lite konstigt i ett hundhuvud. Man får tänka på att han fortfarande är bebis och kommer att vara det länge till. Som tur är har vi lyckats trixa ihop så att en av oss alltid är med honom. Att lämna ensam känns inte som ett alternativ i dagsläget.

Det värsta är egentligen att båda Janne och jag är så himla stressade, han för sin tenta och jag för en redovisning. Nästa vecka kommer allt att kännas bättre hoppas jag. Vi älskar i alla fall vår lilla hund och är övertygade om att allt kommer att bli bättre och bättre. Positivt är att han är underbar på inkallning, han går oftast jättefint i koppel och han är väldigt gosig och kontaktsökande. Vi lyckades dessutom klippa några klor på framtassarna i går utan några problem. Han har lärt sig att vi blir glada om han lägger tassen i vår hand för tasstorkning och gör det hela tiden nu.

Just nu behöver jag bara bli frisk...