Galet lyckligt!
Jag klarade det!
Jag klarade det! Jag klarade det! Jag klarade det!
Jag klarade det!
Den teoretiska tentan var inte alls så lätt som jag hade föreställt mig den. Den var riktigt jobbigt, och tog nästan två hela timmar att skriva. Missade dock bara på ett par saker, kom inte ihåg vad sekundär och primär förstärkare var, men nu kommer jag å andra sidan aldrig att glömma det. Efter lite räkning kom jag fram till att 79% krävdes för godkänt, och jag låg på 94%. Sweet. Varför får man aldrig så bra resultat på universitetet?
Dag två var det värsta. Man ställdes inför 3 nya hundägare och fick en lapp med namnen på 3 övningar i handen. Sedan hade man en kvart på sig att instruera hundägarna i övningarna. Hejjaghetermariaochläsertillinstruktörpåhundenshus sa jag och slog nytt hastighetsrekord. Efter ett djupt andetag lyckades jag dock samla mig och utan större problem visa de tre övningarna på en hund var, lägga märke till att en hund hade stor kroppszon och anpassa mig efter det och till och med ge vettig feedback efteråt.
När jag hade redovisat min unghundskurs blev jag inkallad till läraren och fick reda på att jag var godkänd. Jag var inte ensam i klassen om att fälla en lättnadens tår. Jag har kämpat mer än vad jag trodde var möjligt för att klara det här, och nu har jag lyckats! Släng er i väggen alla jantemänniskor som har sagt att jag har tagit mig vatten över huvudet. Jag har pluggat på heltid, jobbat minst en helg i månaden och ändå klarat kursen! Jag är så jävla bra!
Idag har jag firat med att shoppa en klänning till vår rosa fest på lördag och två sjukt söta toppar på Monki. Dessutom har jag ägnat större delen av kvällen åt att borra 9 hål, slå i 9 plugg, skruva i 9 skruvar och så småningom hänga upp en hylla på dem. Min axel vet inte vad som hände, den är fortfarande i chocktillstånd.
Detta som en del av förberedelserna för ett eventuellt tillskott till hushållet. Men inget är bestämt så jag håller er på halster ett tag till.
Nu ska jag belöna mig med en Alvedon och njuta av episod 2 av Mcleods döttrar. Det kan jag vara värd.
Jag klarade det! Jag klarade det! Jag klarade det!
Jag klarade det!
Den teoretiska tentan var inte alls så lätt som jag hade föreställt mig den. Den var riktigt jobbigt, och tog nästan två hela timmar att skriva. Missade dock bara på ett par saker, kom inte ihåg vad sekundär och primär förstärkare var, men nu kommer jag å andra sidan aldrig att glömma det. Efter lite räkning kom jag fram till att 79% krävdes för godkänt, och jag låg på 94%. Sweet. Varför får man aldrig så bra resultat på universitetet?
Dag två var det värsta. Man ställdes inför 3 nya hundägare och fick en lapp med namnen på 3 övningar i handen. Sedan hade man en kvart på sig att instruera hundägarna i övningarna. Hejjaghetermariaochläsertillinstruktörpåhundenshus sa jag och slog nytt hastighetsrekord. Efter ett djupt andetag lyckades jag dock samla mig och utan större problem visa de tre övningarna på en hund var, lägga märke till att en hund hade stor kroppszon och anpassa mig efter det och till och med ge vettig feedback efteråt.
När jag hade redovisat min unghundskurs blev jag inkallad till läraren och fick reda på att jag var godkänd. Jag var inte ensam i klassen om att fälla en lättnadens tår. Jag har kämpat mer än vad jag trodde var möjligt för att klara det här, och nu har jag lyckats! Släng er i väggen alla jantemänniskor som har sagt att jag har tagit mig vatten över huvudet. Jag har pluggat på heltid, jobbat minst en helg i månaden och ändå klarat kursen! Jag är så jävla bra!
Idag har jag firat med att shoppa en klänning till vår rosa fest på lördag och två sjukt söta toppar på Monki. Dessutom har jag ägnat större delen av kvällen åt att borra 9 hål, slå i 9 plugg, skruva i 9 skruvar och så småningom hänga upp en hylla på dem. Min axel vet inte vad som hände, den är fortfarande i chocktillstånd.
Detta som en del av förberedelserna för ett eventuellt tillskott till hushållet. Men inget är bestämt så jag håller er på halster ett tag till.
Nu ska jag belöna mig med en Alvedon och njuta av episod 2 av Mcleods döttrar. Det kan jag vara värd.
Kommentarer
Trackback
