Helgen

Idag gick jag upp kl 07.00 för att hinna träna, plugga, handla och fixa punkan på cykeln. Det blev ett relativt gott resultat, jag hann allt utom punkan. Allt som allt har det varit en lugn men produktiv helg, jag har till och med orkat lägga upp en före detta tråkig klänning som har legat i garderoben i några månader. Men nu är den kort och het!

Valborgspicnicen i morgon sorterades snabbt bort på grund av åtta graders iskyla och ersattes med tacomiddag och utgång. Frågan är bara om man kan spela kubb inomhus?!
Jag hittade en rolig funktion på mp3spelaren på datorn som hette favoriter. Jag har ingen aning om vems favoriter det är eller ens att jag hade de här låtarna på datorn, men opera blandat med Darkness och Led Zeppelin kan ju bara bli rätt!
Jag funderar på att ha mina nya skor i morgon kväll men undrar om jag kommer stå ut med smärtan... Det är alltid så med nya skor - man måste supa ner sig totalt för att orka gå in dem. Men iofs, det är ju bara valborg en gång om året.

Jag kollade in slutspelet Div 1 i undervattensrugby på GIH-badet igår. Nemo (mitt lag) klarade sig sådär i konkurrensen mot Polisen B och jag trodde först inte att vi kommit vidare till Allsvenskan. Men på poäng kom vi tydligen vidare och nu är jag inte lika ledsen för att jag missar nästa säsong på grund av axelrehab. Jag blev ganska trött på att spela mot killar som är dubbelt så stora som jag i allsvenskan förra hösten. I division 1 har jag i alla fall någon chans.

Ha en underbar valborg! Puss!

Ett, två, tre, fyra, fem, sex... gaaaa!!!

Egenskaper hos andra människor som kan få mig att vilja slå knytnäven igenom närmast belägna fönsterruta/busskur/stenmur:

Små högljudda barn som jagar oskyldiga fåglar (Tycker inte ni föräldrar att ett lämpligt straff för det vore att låta ett gäng uppretade strutsar jaga era små snoriga kottar? Det är ju tydligt att ingen art ska ha respekt för en annan. )

Folk som säger gångra i stället för gånga. Som i Gångra två med tre. (Kan inte hjälpas. Sjukt störigt. Nästan som att stava egentligen igentligen. )

Hussar och mattar som tror att hunden är olydig när den inte lyder, när det tydligt beror på att de inte har lärt in kommandot ordentligt. (Om jag sa till dig att sitta ner på arabiska och börja skrika högre och högre och till slut slå dig, skulle du då förstå bättre?)

Folk som tittar på Så ska det låta, Tack gode gud att du är här och liknande fruktansvärda, högljudda, folkliga program, och därigenom tillåter dem sändas. (Förslag: Prova att be någon komma hem till er varje fredag/lördag kväll och banka i kastrullock, falskt skriksjunga valfri schlagerlåt och leka levande charader. Jag garanterar att det inte blir någon märkbar skillnad.)


Ooo, nu känns det mycket bättre!


Det stod i tidningen om någon som hävdat att han var hälften varg, hälften häxa på fyllan och försökt skära halsen av sina rumskompisar. Genast misstänkter man att han var påverkad av mer än alkohol, men efter att ha rannsakat sitt eget samvete inser man att det inte låter helt otroligt. På senare år har jag på fyllan lyckats påstå inte bara att jag är nybliven småbarnsförälder, utan även bästis med Per Gessle och synsk.
Steget till att faktiskt börja leta bilder i mobilen på min nyfödda dotter, allsjunga gamla Roxettelåtar eller spå i händer kändes vid tillfällena inte helt främmande (inte alls främmande faktiskt). Kanske något mindre avlägsna än att skära halsen av någon dock...

Fredagsmys! Puss!


Vårsol!

Jag har nog inte insett hur mycket jag egentligen påverkas av klimatet förrän nu. Så fort solen tittar fram och värmen börjar komma på våren blir jag som en helt annan människa. Jag blir på strålande humör, slutar irritera mig på allt och alla och mår helt enkelt bra! En sån skillnad mot vintern då jag har skrämt bort de flesta med mitt humör och knappt orkat med mig själv ens. Nästa vinter får det nog bli ljusterapi, annars kommer jag inte att ha några vänner kvar.
Igår låg jag i solen och brände mig som vanligt varje gång det är fint väder. Helt underbart, det finns ingenting bättre än att kunna gå ut i klänning med bara ben. På vägen hem köpte jag en underbar helfigursspegel med guldram (174*70 cm). Som tur var hade jag en snäll vän med mig som hjälpte mig bära hem den - tack! Den tar verkligen upp hela rummet, och jag älskar den! Insåg snabbt att jag är precis lika narcissistisk (stavning?) som när jag var yngre. Det kändes bra.

Nu är det helg och jag är för en gångs skull ledig! Ska verkligen ta tillfället i akt och lära mig allt jag bara kan om statistik till tentan om en vecka. Men främst ska jag sova ut, träna och njuta av att vara ledig!

Puss


Sweet

Vill ha:
Sommar
En ny axel
Bättre plugghjärna
Massa kläder
Pengar
Fler högskolepoäng

Vill slippa:
Göra MCB-omtentan (Molekylär eukaryot cellbiologi)
Borra stora hål i väggen bara för att sätta upp lite tavlor

Sammanfattningsvis verkar jag inte ha några större problem just nu, utom möjligen axeln. Sweet.


Bad/good news

Bad news: Ortopeden i morse sa att det är i princip omöjligt att operera min axel. Och även om man skulle lyckas operera den utan att den pajar så kommer den antagligen att gå tillbaka till samma läge ändå efter ett tag. Kört med andra ord. Han sa till och med att det skulle bli svårt att hitta en kirurg som var beredd att göra det för att oddsen var så dåliga. Mi.
Good news: de övningar jag har fått hos sjukgymasten är inte alls bra och jag behöver ett helt annat träningsprogram. Dessutom är prognosen för att träna upp i regel mycket mycket bättre än för operation.
Med andra ord: Planen är att hitta en sjukgymnast som är expert på axlar och ta en paus från uv-rugbyn för att slippa stressen att bli frisk därifrån. Sen träna upp axeln så mycket bara går och ge mig på rugbyn igen. Då får det bära eller brista, det lär jag märka.

Hela kalaset gick på 360:-, jag kommer få frikort på nolltid såhär!

Fy vad trött jag är.

Ut med det gamla, in med det nya

Vårstädning! Vinterdepressionen packas ner i en stor svart flyttlåda som åker ner i källaren och upp tas sommarhormoner och solskenstankar.
För ett år sedan ungefär döpte jag om några människor i min telefonbok, till lite roliga namn som passade dem bättre. Vad tacksam jag var för det idag när telefonen ringde och One-minute-man blinkade i displayen. Direkt kom jag ihåg personens svagheter... eh, låt oss säga egenskaper, och tackade snabbt nej till fika. Man borde alltid föra dagbok för att viktiga egenskaper och händelser inte ska falla i glömska. Särskilt när man känner folk som utnyttjar den egenskapen och väntar precis så länge med att ringa. Som tur är kan man i dagens högteknologiska samhälle lägga in essentiella fakta i mobilen.
Appropå mobiler skulle jag starkt vilja avråda ifrån att köpa Nokia 5500 Sport. I god tro inhandlades den från en nätbutik men har blivit en större besvikelse än till och med mitt kärleksliv. Droppen var när knappsatsen lossnade och det tar tre arbetsdagar att fixa (givetvis finns det inga lånetelefoner udner tiden). Lyckligtvis har nätbutiken glömt att fakturera mig så jag har faktiskt inte betalat mer än exakt en krona för eländet. Alltid något.
För att fortsätta på ämnet gammalt ut - nytt in (värsta radioövergångarna!) så började statistikkursen idag, och den verkar precis så bajsenkel som jag hoppades. Och om 1½ vecka börjar hundinstruktörsutbildningen (www.hundenshus.se), det jag ser mest fram emot av allt för tillfället. Hundar att träna i Stockholms innerstad emottages tacksamt.
Puss!

Nanna!

Om man får små svarta prickar i all mat man lagar är det dags att byta teflonpanna.

Idag var det en lift i gör-det-själv-hallen på jobbet som fastnade. Det innebar att den stackars bil som var upplyft inte kunde ta sig någonstans. Vad gör man? Jo, säger till kunden att återkomma på måndag, när mekanikern kan komma och laga liften. Bilen stannar stannar tills dess. Helt galet.
I morgon börjar även statistiken, och när jag kollar schemat för kommande kurser känns det en aning mindre hoppfullt än jag väntade mig. Men ändå, inte helt omöjligt. Mycket beror på vilken helg nästa termin det är som vi ska ut och larva oss i skogen, om det krockar med min underbara hundutbildning eller inte. Jag vet ju vad jag väljer, men det håller nog inte universitetet med om. Attans.

Nu är det verkligen dags att sova!

Nattens soundtrack: Not big - Lily Allen

Budget

Nästa månad ska jag leva på en budget. Nu är det bestämt och nedskrivet så jag kommer inte slippa ifrån det den här gången! Det enda problemet när jag räknade på en trolig budget var att summan blev 7950:- och studielånet bara är 7200:-. Och då hade jag bara räknat absolut nödvändiga saker, dvs inte ens en fika eller utekväll. Nu börjar jag förstå varför jag alltid lyckas ta slut på både CSN och lönen varje månad... jag lever helt enkelt som en rockstar.
Jag återkommer med rapport om resultatet.

Snart är det dags att åka till jobbet men för tillfället sitter jag och njuter av träningsvärken i armarna. Visst är det konstigt att man alltid känner sig starkare när man har träningsvärk?! Jag lyckades bryta svackan i träningsmotivationen och känner mig bättre nu, energin håller på att komma tillbaka!

Jobb. Mi. Puss.


Sjukt subjektiv

En av mina allra bästa vänner skulle flytta hit till Stockholm från Skåne i höst, men nu börjar hon få second thoughts. Det är ett stort steg att byta stad, särskilt hit, så långt borta från vänner och familj. Jag vill ju såklart att hon ska komma hit, så vi kan ses mycket oftare! Men ibland finns det ingenting man kan säga som vän, jag kan inte ge några råd eller tips för att beslutet är bara upp till henne. Hon kan bara själv bestämma vad hon vill med sitt liv, hon ska inte bestämma sig för någon annans skull än sin egen.
Och jag som är så bra på att lägga mig i ska inte göra det, eftersom jag är sjukt subjektiv.
Ibland måste man ta beslut där det inte finns ett rätt och ett fel, det är de värsta besluten, de som innebär att man måste ta reda på en massa om sig själv.

Jag har fått tag på Min granne Totoro och tänkte strax avnjuta den med stora mängder godis. Mmmys.

Kvällens soundtrack trots allt: LDN - Lily Allen

Till reparation

Nu har jag redovisat allt jag kan om malaria och har en hel helg innan nästa kurs börjar. Så nu sitter jag hemma och undrar vad jag ska göra. Det är så konstigt, när jag har mycket att göra till skolan kan jag alltid komma på tusen andra saker som jag borde göra men så fort jag verkligen är ledig har jag ingenting att göra.

Jag höll på att bli buttfuckad av min husläkarmottagning. Ringde dit och sa att jag ville träffa en ortoped. Då sa de till mig att jag måste träffa en vanlig läkare först för att få en remiss (tid om tre veckor, 140:-) för att sedan kunna få en tid hos en specialist (tid om ? veckor, 260:-). Ha! Om inte min kära granne hade upplyst mig om att remissystemet numera är borttaget (praise the lord!) hade jag kunnat få vänta tills dess. I stället ringde jag direkt till en ortoped och fick hux flux en tid på tisdag! Wiii! Ibland måste man helt enkelt ha lite tur i oturen!

Dagens soundtrack: Stuck in the Middle - Mika

Trasig

Idag var jag hos min sjukgymnast och fick efter lite utfrågning reda på att han inte tror att jag har någon chans att kunna spela undervattensrugby ordentligt igen. För er som inte känner mig så bra innebar det att en ganska stor bit av mig dog. Han sa att jag visst kunde träna upp axeln tillräckligt bra för att hålla på med många andra sporter, men uv-rugby var för extremt.
Efter att ha snyftat en stund hemma gjorde jag upp en aktionsplan:
1. Byta sjukgymnast
2. Träffa ortoped och diskutera operation
3. Göra en lista på alla sporter jag faktiskt kan göra ändå, för att hålla modet uppe
4. Träna som aldrig förr

Nu ska jag tröstäta en chokladkanin och tycka synd om mig själv.

Back stabbing or front stabbing

Jag vaknade mitt i en dröm och förstod inte vad som hade hänt. Hade jag äntligen vågat säga det där, som ingen vågar säga?! I stället för att krama och säga snälla ord, låtsas som om allt var bra som vanligt så hade jag gjort tvärtom, använt det enda tillfälle jag hade att prata med henne igen till att säga sanningen.
Det fanns inget annat att göra än att gråta. I duschen tänkte jag att jag aldrig, aldrig får bli så. Oavsett vad man tycker, oavsett vad som händer får man aldrig sluta prata, aldrig låtsas som om inget hänt.

Efter att ha gjort en ganska oseriös personlighetstest på nätet fick jag bland annat resultatet: Du står alltid upp för din mening, oavsett vad andra tycker om dig. Och jag insåg att jag när jag var yngre alltid önskade att jag var den som stod upp för det jag tyckte var rätt, oavsett vad andra tyckte om mig. 
Det innebär att jag faktiskt har uppnått ett av mina mål. Jag är en person som alltid säger vad jag tycker, hellre en gång för mycket än för lite. Visst, det kan säkert vara otroligt irriterande, men samtidigt finns det ingen som kommer ihåg de personer som höll tyst om sin mening. Om ingen vågar stå upp och säga ifrån, vem stoppar då dåliga saker från att hända?! Jag dör hellre av en kniv i magen än av en kniv i ryggen.

Nu behöver jag sova, utan att drömma inatt.
Natti.

Itsy-bitsy-teeny-weeny

Helgens mål nåddes redan på lördagen och jag ägnade resten av tiden åt att bättra på brännan. Att cykla till tanto, ta av sig till bikini och sola från halv 1 till halv 6 utan att frysa... finns det någonting som slår det?
Något solrysig är jag på väg i säng efter att ha njutit av det otroligt realistiska scenariot i The day after tomorrow. I morgon tenta och sedan förhoppningsvis mer av det strålande vädret.
Men nu: natti!


Vårgalen

Hehe... för att citera min söta klasskompis:
Det är större chans att jag blir träffad av en komet än att jag klarar tentan på måndag.
Å andra sidan har jag tränat mer än på länge den här veckan (beach 07 here i come!), och dessutom sett till att koppla av och ladda batterierna. Och vädret är strålande, alla är glada och det är fred på jorden. Till och med östermalmsbratsens små fula chihuahuas verkar vara på gott humör.
Efter tentan behöver jag aldrig mer ta på mig en labrock, behöver aldrig mer titta i mikroskop, aldrig mer fundera över vilket av de 17000 jävla enzymerna som får något att påverka något annat till att sätta igång något tredje. Eller nja... eftersom jag tekniskt sett inte kommer ha klarat tentan antar jag att jag visst kommer att få göra det på omtentan. Men ni fattar vad jag menar! Jag trodde aldrig att jag skulle längta så mycket efter att få läsa statistik av alla saker. Men det känns som himmelriket just nu.

I morgon ska det bli 20 grader och dagens främsta plan är att (efter träningen) bränna mig i solen. Verkställ!

Puss

Partypooper

Jag tackade precis nej till mitt andra festtillfälle i helgen. Det är inte likt mig att banga på det viset, kanske gjorde den där joggingrundan mig gott?! Och igår satt jag och spanade in olika hundraser i en bok, har kommit på att det inte skulle vara helt fel med en vattenspaniel eller någon sorts retriever. Eller både och. Så funderade jag på hur jag skulle göra för att ha möjlighet att kunna ha hund och insåg att nummer ett måste vara att bli klar med studierna så att jag kan få ett vettigt jobb för att ha råd att ha hund. Och eftersom jag har tenta på måndag känns det inte helt genomtänkt att gå ut och festa i helgen. Tankekedja avslutad - verkställ!

Med tanke på att jag bett till gud inför varje tenta och lovat att jag ska sluta med både det ena och det andra samt bli gudfruktig och religiös tror jag att mina löften börjar eka alltmer ihåliga. Och eftersom gud är det sista jag tror på (jag hatar folk som skriver gud med stort g, gör inte ni?) får jag väl börja lita mer till min egen förmåga. Jag vet ju faktiskt både vad primas, helicas, ligas, topoisomeras I och II samt en massa andra enzym gör. Dessutom har jag en unik fantasi och är övertygad om att ett visst mått konstnärlig frihet kan tillåtas i provsvaren.
Och vem bryr sig egentligen om på vilket sätt asymmetrin hos aktin- och mikrotubulisystemen är betydelsefull när de samverkar med myosin respektive kinesin och dynein? (Och what the fuck är dynein???)

Life´s too short. Puss.

Studsar som ett rådjur

Jag tog på mig de snyggaste träningskläderna jag kunde hitta och gav mig ut för att... wait for it... springa! Jag kände mig som ett med naturen då jag studsade fram som ett rådjur i lilljanskogen och njöt. Givetvis fick jag mitt straff strax efter löprundan - mitt vänsterknä bestämde sig för att strejka.
Men det skiter jag faktiskt i för det var helt underbart och det finns en massa annat jag kan träna medan mitt knä funderar på om det vill vara med eller inte. Idag är helt enkelt en strålande dag och inget kan få mig på dåligt humör. Inte ens när chefen ringde och sa att jag hyrt ut en bil åt några som tydligen bestämt sig för att utebli vid tillbakalämningen blev jag alltför nedstämd. Men attans att de stal den! Nu kommer jag vara sjukt misstänksam mot alla. Jaja, i alla fall är jag på hysteriskt gott humör!
Och nu ska det banne mig pluggas! Puss!

Dagens soundtrack: Love today - Mika

Tenta

Den här veckan har vi tentainläsning. För er som aldrig har pluggat på universitet kan jag upplysa om att tentainläsning innebär att man gör allt sådant som man inte har tid med annars; städar, tvättar, handlar, lagar mat, syr, läser allt utom kurslitteratur osv. Detta pågår tills ungefär två dagar innan tentan, då man låser in sig på rummet med tre kilo godis och råpluggar tills ögonen blöder och man tror att man är död. Sedan kuggar man ändå på tentan, men går och super ner sig på kvällen och glömmer bort alltihop.
Inte förrän CSN börjar skicka direkt riktade hotbrev inser man att det är allvar och bestämmer sig då på studs för att emigrera till Surfers paradise och pekar finger åt hela skiten från flygplansfönstret. De personer som inte pluggar på det här viset, utan galant klarar alla sina tentor och dessutom utan ångest har ett liv utanför skolan är egentligen förklädda aliens som bara väntar på det perfekta tillfället att ta över världen.

Ga.

Mikalicious

Jag vaknade efter en något förvirrad dröm, där jag hånglade med Kiefer Sutherland, som plötsligt förvandlades till en mycket hatad expojkvän. Vad försöker mitt undermedvetna säga mig? När jag skakat av mig de värsta minnena från drömmen insåg jag att Mika spelade på Berns igår och att det måste stå någonting om konserten någonstans på nätet. Letade i en timme och gav sedan upp. Vad gör de där musikskribenterna på nätterna egentligen? Jag insåg också att han fortfarande måste befinna sig i Stockholm och funderade ett tag på att gå ut och leta efter honom i Gamla Stan. Bestämde mig för att stanna hemma och laga en massa mat i stället. Orka liksom.

Igår kväll tittade jag igenom en massa gamla klipp på brorsan och mig när vi var yngre, från TV och hemvideo som pappa flyttat över på DVD. En film var på mig då jag var med i kadriljen på min förra ridklubb, för ca 5 år sedan. Jag blev riktigt imponerad av mig själv, såna riding skills man har (hade i alla fall)! Så nu är jag sugen på att börja rida igen. Eller egentligen på att skaffa egen häst, förslagsvis min gamla delhäst Gunnar som jag red på filmen.
Ge mig pengar, någon!
 Ikväll är det jobb, sedan Casino Royale hos brorsan. Sweet.

Dagens musik: La Boheme

Happy hour

Note to self: Köp aldrig tre öl på en gång bara för att happy hour tar slut om en kvart.

Drinkprovsmakningen gick till mild överdrift på förfesten och då det följts av massinköp av öl kunde kvällen bara sluta på ett sätt: Ett stort, svart hål. Jag vaknade i alla fall i rätt säng i morse, även om jag fortfarande inte har någon som helst aning om hur jag kom dit. Ibland undrar jag om jag har någon sorts inbyggd spritkompass. Oavsett hur mycket jag dricker tar jag mig alltid hem förr eller senare. Och igår lyckades jag tydligen hitta hem till fots från centralen mitt i natten. Det enda som inte stämmer är att jag inte har ont i fötterna, vilket man vanligtvis får efter att ha gått en sådan bit i festskor... Oh well, man ska inte grubbla för länge på livets mysterier.
En aning mera värt att grubbla på skulle väl kunna vara varför jag ringde en person på vägen hem igår natt, vad jag sa till honom och varför han vägrar svara när jag ringer idag. Attans.
Problemet är att jag blir så ohjälpligt ärlig när jag är full. Lögndetektorer - pah! Ge mig en stor drink och jag delar med mig av alla hemligheter jag har. Oftast utan att du behöver fråga efter dem. Jag snarare knycklar ihop dem till en liten boll och kastar dem i bakhuvudet på dig när du springer därifrån.

Nu ska jag njuta av att somna nykter. Natti

Farmors bling

Annans väskor, annans halsband, annans sjalar. Jag ser ut som en julgran. Men blingbling är väl okej om det är min avlidna farmors? Inte visste jag att hon var en sådan samlare, att hon hade hållit alla sina accesoarer gömda för farfar, som hatar sånt. Sweet. Tack farmor.

I morgon spelar söta Mika på Berns. Jag tänkte verkligen gå och utveckla min idoldyrkan men tyvärr kunde ingen täcka på jobbet för mig. Jag som tänkte gå iklädd min vita klänning (typ brudklänning) med en stor skylt som det stod I do på. Hade han haft min humor hade han varit såld. Om inte hade det nog varit lika bra.
Som tröst provsmakar jag drinkkombinationer i väntan på någon att förfesta med. Eftersom jag lovade en hemmasittande kompis att festa för honom också gör jag två drinkar åt gången. En åt honom, en åt mig. En mycket bra start på kvällen. Och än en gång kan jag konstatera att årets inköp var cocktailglasen (cock-tail hohoho).

Förfest! Puss


RSS 2.0